nu räcker det!

Jag är trött på att vara otillräcklig! trött på att inte vara värd ett piss! trött på att vad jag än gör så blir det fel och duger inte! jag vill inte vara med mer!

Nu ska min prins lämna mig... och hjärtat slutar inte värka för ens en sekund så jag kan få andas! jag har påtryckningar från alla håll och kanter. gör det, må så, ryck upp dig, se det från den ljusa sidan... osv... bara massa klyschor, jag har mått dåligt så länge jag kan minnas, hur känns det att må bra?

är gött jävla väck av stesoliden nu, så ska ta och krypa i säng...

Nervös

Jag är nervös inför imorn, då ska Exit åka med Hiltons familj till Gotland. Dom känner ju inte Exit så väl och han är orolig när han åker bil, så är riktigt nervös över hur det ska gå, har svårt att lite på andra när det gäller mina djur, speciellt när jag knappt känner dom. Men Joanna ska ta över honom innan dom åker med färjan över och då kommer det nog lätta, hon känner ju Exit. Och jag känner henne så det känns lättare för mig då.


Vad har hänt sen senast då? jaaa, Zeke ska vi hitta ett nytt hem till, det är väldigt många som svarat på annonsen, men hittils känner jag inte att nån är rätt, men det skrev en ny kille idag, och sen är det en annan pinscherfamilj som hört av sig med, och det känns positivt. får hoppas jag får bra vibbar av nån av dom.
Det känns fortfarande inte rätt att han ska flytta, men vet att det är det bästa för honom. Men det hjälper ju inte mig... mitt hjärta svider så fort jag tänker på det. Vill ha min lilla bäbis hos mig!

Vi var på Borås djurpark för ett tag sen, och OJ vad roligt vi hade!

Leo, Alvin & Lova plockar blåbär

Saga & Alinde i blåbärssnåret

Alvin

Katrin, Emma & Saga

Saga hos aporna

.............

Känner mig så fruktansvärt tom...

All min ångest har blivit värre senaste 3-4 veckorna, och allt är bara jobbigt,

min livslust har försvunnit igen, har ingen ork alls kvar.

Och uppe på allt detta ska jag behöva förlora min bästa vän! Han som hjälpte mig igenom den värsta sänkan jag hade för nåra år sen... hjälpte mig att överkomma den värsta sociala fobin, visst finns den kvar, men inte i så hög grad.

Innan Zeke satt jag hemma dag ut och dag in, vågade inte gå utanför dörren alls...

nä orkar inte skriva mer...

ska åka till Bizkit nu och pussas med den gladaste skiten i världen!